Matlagning och att gå kurs

Det var värst va mycket inspiration jag har idag, så bäst att ta tillvara på det!

Det börjar närma sig lunchtid på vår lilla gata i stan och jag har plockat fram vego-färs ur frysen. Olof och jag försöker tänka på hur mycket kött vi äter och har blivit ganska bra på att byta ut åtminstone köttfärs mot vego. Lär man sig bara lite knep på hur det ska tillagas och vilka smaker som kompletterar bra så blir det riktigt gott. Det farliga är ju att tro att det ska smaka precis samma som köttfärs, för det kommer det ju inte göra.

Jag brukar använda vego-färs till lasagne, chili con arne, köttfärssås, soppa och köttbullar. Och säkerligen en hel del andra rätter också som jag inte kommer på på rak arm. Det ger en ju anledning att förnya sina gamla recept som man har använt i alla år och våga testa lite nytt.

Jag har köpt på mig lite nya kokböcker för att få inspiration men jag ska säga att jag också är väldigt nyfiken på att gå en sån där onlinekurs som jag har sett dom gör reklam för på tvn. Tror det är köket.se som har en för just grönsaker och det hade varit roligt att testa på den. Det kanske är en bra grej att önska sig i julklapp utav barnbarnen, eller vad tror ni?

Har ni testat att gå onlinekurs någon gång?

Förr i tiden gick man ju på kurser i alla dess slag. Träslöjd, sykurs, bakkurs, husmorsskola, målarkurs och så vidare. Det är ett otroligt roligt sätt att lära sig nya saker och utvecklas som person. Dessutom träffar man ju nya människor och till stor del likasinnade och jag har fått många vänner på det sättet genom åren. Det gäller bara att våga vara lite prestigelös och testa.

Nog om det! Dags att sätta grytan på spisen och vira på sig förklädet!

Lite jobb och en bra bokserie

Minns ni att jag pratade om att jag och Olof funderar på att engagera oss i Veteranspoolen? Sagt och gjort! Vi fick kontakt med en jättetrevlig kille och det senaste har vi jobbar 2-3 dagar i veckan både Olof och jag. Olof brukar vara behjälplig i trädgårdar där han krattar löv, klipper buskar och fixar inför vintern. Jag har fått hoppa in i skolsektorn och har fått agera både extraresurs i klasser, rastvakt och lite bildlärare. Det är faktiskt himla roligt om jag får säga det själv! Jag älskar ju att umgås med barn och det känns verkligen som att man gör en insats för samhället och skapar nytta. Det känns gott i magen när man går och lägger sig om kvällen. 

Och bara för att man blivit pensionär så betyder inte det att man har tappat gnistan och livsglädjen! I vårat fall är det snarare tvärtom, vi njuter mer av livet än vi någonsin gjort!

Något annat som skänker glädje till mitt liv är att läsa böcker! Just nu håller jag på att läsa serien och de sju systrarna som har blivit så himla populär. Tycker var och varannan människa pratar om dom just nu. Men det är faktiskt befogat måste jag tillägga, dom är otroligt bra! Jag läste ut fjärde boken igår, så i måndags när jag insåg att det inte var mycket kvar fick jag i all hast beställt de tre sista. Jag valde givetvis det
transportföretag som hade snabbast frakt eftersom man inte vill stå utan bok. Jag var dock väldigt imponerad för böckerna kom redan dagen efter så nu har jag kunnat börja läsa på den femte boken.

Har ni inte läst böckerna så är detta ett varmt tips! Dom är spännande och hjärtliga och det är alltid lika svårt att slita sig!

Nu hör jag att Olof börjar vända på sig borta i sovrummet så det är dags att sätta på kaffebryggaren. Idag är vi lediga och ska mysa med långfrukost, korsord och en promenad! Vi hörs snart igen!

Barnbarn och UF-företag

Kära ni, jag vill börja med att berätta hur mycket jag uppskattar att ni besöker ni blogg och läser mina texter. I dagens samhälle när det är så snabb information överallt, så många som slåss om uppmärksamheten och försöker göra sig så intressanta som möjligt på sociala medier så är det ett under att ni väljer att kika in här! Men oj vad jag uppskattar det! Det gör mig glad ända in i själen.

Ni vet ju att jag gärna pratar med både barn och barnbarn om kvällarna för att försöka hänga med i deras vardag och vad dom gör. Igår kväll pratade jag med vårt barnbarn Max, vi brukar alltid ha väldigt intressanta diskussioner. Han går på gymnasiet och har precis startat upp ett UF företag tillsammans med två andra pojkar.

Deras affärside är att paketera måltider som blir över från olika restauranger och sälja till studenter på högskolan som varken har speciellt mycket pengar eller tid till att laga mat. Då undviks svinn och perfekt tillagad mat går till någon som blir glad. Restaurangerna tjänar dessutom en slant på något som annars skulle kastas.

Man blir ju stolt ända in i själen när man hör sånt här! Vilka pojkar va!

Han berättade om hela deras process från att ta fram en logga, fixa POS Kassasystem, ta kontakt med restaurangerna, köra igång en hemsida, lära sig bokföring osv. Jag tror att det är nyttigt att få börja tänka ekonomi och företagande redan i ung ålder. Dessutom är det många av oss äldre som gärna stöttar UF-företag så förhoppningsvis får dom blodad tand och vill fortsätta driva företag i framtiden!

Det ska bli otroligt roligt att följa deras resa och se vart detta projekt tar vägen. När det är dags att investera och köpa ”aktier” i deras UF-företag då kan ni ge er på att jag är först ut!

Ha en fin dag, Britt!

God Kväll

God kväll där ute i stugorna! Hoppas allt är väl med er! Denna dag har jag spenderat mestadels i köket. Jag har nämligen haft min årliga bakdag som jag brukar ha, en gång på sommaren och en gång på vintern. Då laddar jag upp frysen med frallor, brödkakor, bullar och rulltårta. Varken Olof eller jag är speciellt förtjusta i köpebröd så därför är det skönt att ha ett förråd här hemma. Medan jag har gjort detta så har Olof suttit i sin fåtölj och läst en ny deckare som heter Transformation, men så fort den nybakade doften spred sig genom huset så kom han smygandes och ville smaka. 

Nu är allt lagom fördelat i fryspåsar och placerat i frysboxen i garaget och frysen i köket, så nu klarar vi oss ett par månader framöver! Nyligen flyttade det in en dam i radhuset mittemot vårt hus så jag ska nog bjuda över henne på en kopp kaffe och en bulle på trappen imorgon om solen tittar fram. 

I övrigt så har jag och Olof pratat om att engagera oss i Veteranpoolen till hösten om pandemin inte blir värre. Vi båda saknar att känna oss behövda och ha ett syfte om dagarna, så det skulle kännas fint att göra lite nytta. Jag skulle även kunna tänka mig att jobba med någon form av läxläsning eller som extraresurs i skolan. Med tanke på mitt tidigare yrke så känner jag att det hade varit passande! Och om jag bara kan ge lite av min entusiasm för texter och det svenska språket till den yngre generationen så kan jag somna gott om kvällarna!

Nu ska jag sticka vidare på min tröja som jag nämnde i förra inlägget! Garnet jag valde är många olika färger i samma nystan och den blir väldigt läcker. Jag är en färgglad person även under vinterhalvåret och denna tröja kommer inte bli ett undantag!

På återseende,

Britt

Vardagen

Kära läsare, tack för att ni återvänder för att läsa raderna jag skriver om min enkla vardag. Just nu är vardagen ganska så händelsefattig. Trots att pandemin verkar lugna sig så försöker vi att hålla oss på vår kant för att ändå vara på den säkra sidan. Trots att vi är vaccinerade och känner oss säkra så sett så kan man ju ändå bära smitta och jag vill verkligen inte bidra till att någon annan blir sjuk. 

I tristessen här hemma så har jag och Olof tagit tag i surdegar som man lätt skjuter på. Exempelvis rensa garderoben och skänka bort det man inte längre använder. Vi har bytt Elabonnemang,putsat fönstren, städat garaget och fixat komposten i trädgården som höll på att trilla isär. Det är skönt att kunna klappa sig lite på axeln när man känner att man fått saker gjorda. 

När regnet smattrar mot rutorna och busvädret viner utanför så passar vi på att dricka en kopp kaffe, lösa korsord och njuta av härlig musik på gamla LP-skivor. Har man gjort lite nytta är man allt värd en hel del nöje! Håller ni inte med så säg? 

Imorgon ska jag ta mig an ett nytt projekt, nämligen att sticka en tröja. Hittade ett otroligt fint mönster på nätet så beställde både det och garn. Har inte stickat på många år men det är något som sitter i ryggraden. Min mamma lärde mig att sticka när jag var 7 år gammal och det har blivit en hel del vantar, sockor, halsdukar och tröjor sedan dess. Man får ju onekligen höstfeeling av vädret som är och därför blir jag sugen på att sticka en skön tröja som jag kan använda när höst och vinterkyla kommer. 

Nu ska jag gå ut i köket och se om Olof vill ha hjälp med kvällsmaten!

God afton på er!

Ätliga vilda växter

Hej kära vänner,

Idag behöver jag er hjälp med att förstå vad antigen and antibody diagnosis innebär? Visst är det det som man pratar om i samband med snabba test för att se om man har haft covid 19? Alltså antikroppar och immunitet? Min käre son nämnde detta i ett sms till mig imorse och jag har klurat hela dagen på det men min engelska är ringrostig och jag har ingen medicinsk utbildning. Nu tänker ni kanske att jag skulle kunna fråga honom istället för att skriva det här och fråga er, men vill inte vara honom till besvär eller att han ska tänka – ännu mer – att hans gamla mamma inget begriper. 

Dessutom så vet jag att han har en intensiv period just nu på jobbet så Olof och jag har lovat att ha barnbarnen här över helgen för lite avlastning. Vilket vi mer än gärna gör! Ska bli så roligt och mysigt att ha dem här. Tänkte att vi ska gå ut i skogen en sväng, ta vägen via ängarna ett stycke bort och lära barnbarnen lite om ätliga växter från naturens egna skafferi i det vilda. Jag fick idén igår när jag plockade in kirskål från trädgården och blandade ner i en spenatstuvning – väldigt gott och nyttigt. Kirskål är ju annars mest ogräs som sprider sig ofantligt mycket överallt, men egentligen är det ju tvärtom; tänk så mycket goda nyttigheter det växer helt av sig självt även hos oss. Så vi har låtit dem växa fritt på en bestämd plats i syfte att plocka in nu under maj när de fortfarande är spröda, sen blir de för stora och lite träiga och beska i smaken. 

Jag har plockat fram några böcker ur gömmorna och bläddrat igenom två av dem, en hälsoflora och en receptsamling med vilda växter – så inspirerande. Helt rätt årstid nu när allt slår ut. I helgen tänkte jag att vi ska plocka sånt som är lätt att urskilja och vanligt förekommande. På min lista står det: björklöv (C-vitamin, antiinflammatorisk, urinvägsinfektioner), daggkåpa (bladen är antiinflammatoriska, blommorna söt smak), harsyra (C-vitamin, fina blommor att dekorera med), kirskål (klorofyll, vitaminer, antiinflammatorisk), maskros (bra för levern, dekorativa blommor), nässla (mineraler, C-vitamin, stärker immunförsvaret), våtarv (antiinflammatorisk, mineraler, aminosyror, C-vitamin). Dessa sju olika växter torde vara lätt att hitta, rentav att flera av dem växer i trädgården (om vi inte rensar ogräs innan!). Ser fram emot detta! 

Äntligen familjemiddag

Välkomna hit igen,

Så trevligt att du har kikat in på min blogg idag. Tänk så fantastiskt det är att kunna kommunicera med hela världen bara genom en datorskärm, att vem som helst kan läsa mina ord och funderingar här. 

Roar mig ibland med att tänka på hur mina mor- och farföräldrar hade reagerat på dagens alla moderniteter. Bara det att kunna tända lampor överallt även om man inte tillhör det övre samhällsskiktet, eller ha rinnande vatten och toalett inomhus. Tror dagens unga inte förstår hur snabbt utvecklingen har gått, de verkar så upptagna med att vara fastklistrad framför mobilen och posta bilder på allt och inget hela tiden online. 

Nåväl, nu ska jag inte låta som en gammal gaggig tant. Det är spännande tider vi lever i, tror nog mina äldre släktingar också hade tyckt det – när de väl vant sig. Särskilt min mormor minns jag med värme, hon bodde med oss i många år så hon kom att bli den av de äldre som stod mig närmst. Jag minns henne som pigg, glad och nyfiken på allt – hon hade säkerligen tyckt att dagens alla ting vore intressanta. 

Tänkte på henne igår när jag plockade de första liljekonvaljerna, vi brukade göra det kvällen innan skolavslutningen. Jag ska plocka med en bukett till barnbarnen – även om det inte är dags än för deras skolavslutning – när de kommer på besök i helgen. Söndagsmiddag med en mustig gryta står på menyn. Nu när både Olof och jag är vaccinerade kan vi äntligen ta emot besök hemma inomhus. Fast vi är fortfarande försiktiga och noga med att följa rekommendationerna, så kommer flitigt att använda ytdesinfektion när vi har besöket i helgen. Särskilt för de yngsta barnen är det behövligt då de ju inte tänker på att tvätta händer lika ofta och gärna tar på saker överallt. 

Nu börjar det lukta gott från köket – har en gryta äppelmos på spisen som puttrar. Tog upp ett kilo äpplen från kallförrådet, de har stått sig bra sedan vi plockade dem i höstas. Var så mycket äpplen så vi kunde omöjligt göra av med allt på en gång, trots att vi gav bort många kilo äpplen. Så bra att ha i förråd nu att plocka fram, ska göra sylt till barnen att ta med sig hem. Kanske får bli en äppelpaj till efterrätt på söndag, såg ett recept på paj som lät gott och enkelt att göra.

Ljusare tider

Hej kära vänner och besökare,

Så ljuvligt och efterlängtat att det är vår på riktigt nu! Olof och jag har spenderat större delen av den senaste veckan utomhus i trädgården, vad vi har längtat. Vi har målat om staketet, började i höstas men hann inte klart innan det blev för kallt, men nu är vi färdiga och det blev väldigt fint må jag säga. 

Vi har även beskurit två av äppelträden och rensat sly och gamla kvistar i trädgårdslanden. Gräsmattan är översållad av lila och gula krokusar (som förvisso är nästan överblommade vi det här laget) och rosa-lila nunneört, i klungor här och där strålar de gula påskliljorna och några röda tulpaner har slagit ut. Vid trappen står den gula ginsten i full blom och rosenspirean slår ut vilken dag som helst. Älskar våren när allt både växterna och livet blommar ut igen! 

Nu har både Olof och jag fått vaccinet, halleluja, det var på tiden. Olof fick sin första spruta redan för tre veckor sedan så nästa vecka får han andra dosen, jag fick min första igår. Ni må tro att vi ser fram emot att kunna krama våra barnbarn snart igen! Barnen blir nog tacksamma över att åter kunna få extra barnvakter emellanåt också för den delen. De kom och sjöng för oss på julafton, ååh så glada och överraskade vi blev. Hade inte förväntat oss att de skulle komma då det var så hiskeligt kallt och vi sagt nej till att ses inomhus då vi är väldigt försiktiga med tanke på pandemin och Olofs ostadiga hjärta. 

I påskas var det desto lättare att ses i trädgården då vädret var mildare, vi hade en mycket god lunchbuffé uppställt på långbord och barnbarnen fick leta efter ägg fyllda med godis bland buskarna. Våra härliga barn hade skojat till det och utan att vi visste det gömt ägg även till Olof och mig! Jag fick två underbart mjuka alpackagarner att sticka i och Olof fick Dash Fresh, alltså en produkt till rekond invändigt då vi skämtat om att han borde rengöra bilen invändigt också – inte bara pyssla med sin kära moped. Älskade busiga familjen, så tacksam för dem alla.

Nu när vi pensionärer äntligen blivit vaccinerade känns det att vi går mot ljusare tider, pandemin hänger fortfarande tung över oss alla, men det ger stor frihet att blivit vaccinerad så vi kan börja träffa vänner och familj igen.

Britt.

Håll er sysselsatta och håll ut

Hallå där min kära läsare!

Hur står det till? Här hemma i huset mår vi alla bra, både jag, Olof och Sixten. Nu är det helt plötsligt höst igen, vilket känns lite vemodigt. Både jag och Olof har alltid uppskattat livet på hösten. Efter en sommar av morgondopp, böcker, lemonad i hängmattan och kvällspromenader i solen som aldrig tycks gå ner så kan vi längta till svalare temperaturer och att dra igång lite roliga höstprojekt tillsammans. Det har vi förstås sett fram emot även nu men det tråkiga är ju såklart att vi som är i riskgrupp blir ännu mer begränsade nu när vädret inte alltid tillåter aktiviteter utomhus. Vi har som sagt varit väldigt försiktiga under den rådande pandemin men ändå kunnat träffa barn, barnbarn och vänner utomhus. I helgen hade vi nog det sista utomhuskalaset för i år för vårt barnbarn Max och även om det var en lyckans dag för honom så gick det inte att undgå känslan av att det kanske var sista gången träffades allihopa samtidigt på ett bra tag. Något som trots allt är till tröst är ju att vi är så oerhört många i samma sits. 

Nåja, kan man inte fylla sina dagar med det ena så får man fylla dem med det andra. Det blir många svamppromenader, fix i trädgården och eftermiddagar med bakning. Vi har fått så mycket äpplen på träden att vi knappt vet vad vi ska göra av dem. I dag blir det nog en rejäl sats med äpplemos som jag mer än gärna delar med mig av till familj och vänner. Olof däremot är ute i garaget och försöker få ordning på sin gamla veteranmoped. Det var så många år sedan den fick lite kärlek så var på tiden att han tog tag i det där. Jag som har blivit så duktig med min iPad har fått i uppdrag att beställa hem lite moped reservdelar. Förhoppningsvis får han den att rulla igen i höst. 

Ja, om det är något positivt med det här viruset så är det ju att man tar tag i allt det där som man aldrig annars tar tag i. Sådana saker som man skjutit framför sig i åratal för att man inte riktigt haft tid eller ro. Dem finns det det inte längre några ursäkter för. 

Det är nog det enda rådet jag kan ge till er som är i samma situation som jag. Håll er sysselsatta! Och ring för guds skull era nära och kära lite då och då, det gör gott för själen.

Sköt om er.

Britt

Hembryggning för ädla herrar

Det var en grå och trist novemberkväll och jag och Leffe satt tillsammans i källaren och funderade över kvällens planer. Det var fredag och den här kvällen såg inte ut att gå till historien, eller minnas överhuvudtaget för den delen – och det skulle vi ha mer rätt i än vi trodde.

Det började med att Leffe tungt kastade sig ner i den något slitna och vingliga fåtöljen som stod parkerad framför de vingliga staplar med flyttkartonger som hade letat sig ner i källaren för snart ett år sedan då farfar gick bort. Fåtöljen gav vika för den plötsliga vikten och Leffe dåna rakt in farfars kvarvarande tillhörigheter. Vi skrattade båda två där han låg i en röra av allt möjligt skräp som jag inte kunde förstå att farsan valt att spara på. Men något i röran fångade min blick lite extra. Det var en tung och tjock bok som såg ut att komma från ett annat århundrade. Omslaget var fyllt av ett snirkligt mönster och typsnittet på titeln gick knappat läsa, men med lite ansträngning såg jag att det stod: Hembryggning för ädla herrar.

Vilka var de ädla herrarna och vad var det man bryggde hemma? Leffe sträckte upp handen för att jag skulle hjälpa honom upp, men jag böjde mig ner bredvid honom för att plocka upp boken, och Leffe blev liggande kvar på i röran.

Jag bläddrade bland de sköra sidorna och boken föll upp på ett uppslag som verkade ha varit flitigt läst. Efter en lång lista med olika örter fanns också en beskrivning på hur allt skulle blandas samman. Jag fick kalla kårar och kände hur håret reste på sig nacken, men något gjorde att jag kände mig tvungen att testa detta märkliga recept.

Jag sa till Leffe att resa på sig och följa med mig upp till köket. Rosmarin, honung, kattmynta, oregano och timotej var bara ett fåtal av de ingredienser som behövdes. Leffe dundrade ut i trädgården medan jag rafsade igenom kryddskåp och skafferi. Tillslut hade vi samlat alltsammans på köksbordet, kattmyntan såg inte så pigg ut så här i november, men det fick helt enkelt duga.

Instruktionen var enkel och allt blandades i en stor gryta som skulle börja puttra, men inte koka. Det såg förfärligt ut och luktade inte bättre, men vi var fast beslutna om att genomföra detta. Efter mycket vevande i kastrullen kunde vi tillslut sila av en grönaktig dryck ner i ett glas.