En av våra stora
Britt G. Hallqvist var en prominent svensk författare,  en av våra stora.  De flesta författare är vanligtvis framstående inom ett område, och fuskar lite i andra genrer. Men Britt G. hade – med ett slitet men i detta sammanhang träffande begrepp – ovanligt många strängar på sin lyra. Hon var inte bara den kända barnboksförfattaren och poeten, hon excellerade  även som översättare, psalmdiktare och författare av sångböcker och operalibretti. Alltid lika prisad. Talrika uppskattande intervjuer, artiklar och recensioner vittnar om hennes talanger .

Barnboksförfattaren – poeten
Britt G. Hallqvist slog på allvar igenom med versboken Rappens på Blåsopp, som  genast väckte uppmärksamhet  med sin odogmatiska framställning och sin humor, sin  suggestiva ordmagi, vers, rim och rytm. Så fick hon också Svenska Dagbladets litteraturpris 1950 för årets bästa barnbok, som kallades den mest banbrytande och nydanande inom svensk barnbokslitteratur.

Rappens kom att bana väg för hennes egenart, en stil som man senare skulle komma att identifiera med Britt G – det lätta och lediga språket, den festliga humorn, den flödande verbala fantasin, inlevelsen i barnens fantasivärld,  lössläppheten men samtidigt total behärskning av stilmedlen.
”Att lyrik blivit något självklart i de yngre barnens värld i dag…beror i mycket hög grad på Britt G. Hallqvists ordmagiska tolkarinsatser under trettio år – det måste klart sägas ut – och det är förträffligt att hon fortsätter.” Så skriver Eva von Zweigbergk i ”De skriver för barn ”.
År efter år fortsätter hennes ordmagi att förföra unga som gamla. Ur hennes omfattande produktion kan nämnas Festen i Hulabo, Jockes pappa, antologin Gräset skrattar, Pi Po Pampe, Jag ska fråga Gud, Nalles Poesi, Bönbok för barn, Herdaminnen och diktsamlingen Förenklat. Titlarna uppgår till cirka femtio och verserna till över tusen. Hon skrev även en barnsångbok. Många av hennes verser har tonsatts och för TV skrev hon verserna till Julkalendern Trolltider. Samlingen Gräset skrattar fascinerar både vuxna och barn och är härliga att läsa högt tillsammans och reflektera över.  Vem har väl inte sjungit med i Var bor du lilla råtta…  och tillsammans med barn och barnbarn skrattat sig igenom den festliga, till slut sönderbläddrade versboken  Festen i Hulabo, som berättar om ett kalas hos djuren på en bondgård. Nalles poesi , som handlar om en gammal skallig, något kärv leksaksbjörn, var inte bara en versbok för barn, utan  samtidigt en blinkning till hennes eget författarskap. Till jubileumsåret gavs både Festen i Hulabo ut på nytt och diktantologin Små saker

Översättaren
Britt G. Hallqvists översättargärning  är av imponerande omfattning.  Hon exellerade inte bara i genren som den kända barnboksförfattaren och poeten, hon var lysande även som översättare,  psalmdiktare och författare till en rad sångböcker och operatexter.

Till ett av de mest uppmärksammade paradnumren hör tolkningen av nobelpristagaren  T.S. Eliots Old Possum’s  Book of Practical Cats – De knepiga katternas bok (som av somliga kritiker ansågs vara förnämligare än originalet),  och som senare gav upphov till musikalen Cats.

Regissörerna  Alf Sjöberg och Ingmar Bergman på Dramaten  anlitade henne för att översätta Shakespeares dramer,  till vilka  de mest kända och prisade räknas Kung Lear, Hamlet och Macbeth.  Inte för inte bestämde sig Ingmar Bergman för att G. i hennes namn måste utläsas “Genial”! För Dramaten översatte hon också modern dramatik som Peter Weiss Mordet på Marat och Hölderlin.

Den som är intresserad av översättandets intrikata problem, hittar intressant material i den lilla essän Min text och den andres. Den gavs ut i samband med att hon fick Litteraturfrämjandets stora pris 1980 (det s.k. Lilla nobelpriset) för sin översättargärning, och som är högst relevant och intressant läsning, inte minst för dagens verksamma studenter och översättare. Min text och den andres är nyutgiven inför jubileumsåret.

Till den verkliga höjdpunkten i hennes översättande  räknas bedriften att tolka det väldiga Faust-dramat av Goethe, Faust I och II.

Docent Gösta Löwendahl kallade den fullbordade Faust-översättningen  ”en av de värdefullaste kulturinsatserna i vårt land på många år. Britt G. Hallqvist följer ofta påfallande nära ordalydelsen hos originalet men lyckas ändå få sin egen version att låta naturlig och klinga väl och klart säga vad som ska sägas.”

En intervjuare frågade henne efter att hon blivit färdig med Faust, vad som var viktigast för en översättare. ”Att kunna svenska” hade hon  stillsamt svarat.  Das also war das Pudels Kern. Pudelns kärna.

Psalmdiktaren
Britt G. Hallqvist är en av Sveriges mest kända psalmdiktare  och en av dem som  skrivit, översatt och bearbetat flest psalmer i vår nuvarande psalmbok. Hon var djupt förtrogen med Bibelns texter. Existentiella trosfrågor och svåra bibelcitat  gjorde hon begripliga i sin raka, enkla  -  ofta humoristiska  stil.  Hennes kristna diktning har ett naturligt tilltal, medmänsklighet och respekt för individen och hennes värdighet.  Till glädjespridarna i många upplagor hörde bl.a.  Bönbok för barn, Jag ska fråga Gud och Kyrkovisor för barn och den inför jubileumsåret nyutkomna bön- och sångboken Måne och sol.

Hon skrev originaltexter till hela sjutton psalmer i den svenska psalmboken  och   sjuttioen mästerliga översättningar och  bearbetningar.  Av dem hör många av hennes egna till de mest sjungna och älskade, till exempel Blott i det öppna, Måne och Sol, De ska gå till den heliga staden och Det finns djup i Herrens godhet, m.fl.  Psalmen  Det finns djup... visade sig ligga högst på tio-i-topplistan  i en gallup som psalmkommittén lät genomföra 1976. Det var ett långt hopp till nummer två.

Hans Wolf skrev i DN: ”Hennes psalmtexter har kallats bland de bästa i vår tid. Litteraturprofessorn Carl Fehrman ansåg att en äldre svartsynt kristendomstolkning fått ge vika för det ombonade välfärdssamhällets kyrkosång. Tiden för en J.O Wallins högstämda retorik var förbi.”

Tillsammans med den norske kompositören Egil Hovland åstadkom hon större liturgiska verk och kyrkospel som Pilgrimsmässan.  Med Lunds stift samarbetade hon många år och skrev flera kyrkospel som framfördes i Lunds domkyrka, till exempel Sagan om Jons själ och Den fjärde kungen.

Britt G. Hallqvists djupa förtrogenhet med Bibelns texter, engagemang i kristna frågor och stilistiska  förmåga gjorde att hon som enda kvinna blev utnämnd till medlem i Kyrkohandbokskommittén,  som tillsattes 1968 med syfte att förnya gudstjänstlivet. Hon engagerade sig också ideellt, var medlem i Amnesty, IM och bestämde 1986 att all inkomst från hennes kristna produktion oavkortad skulle tillfalla en egen stiftelse, Britt G. Hallqvists stiftelse,  för att stödja integrerade läger för ungdomar både med och utan funktionshinder. Hon blev teologie hedersdoktor vid Lunds Universitet 1983.

Musiken
Britt G Hallqvist påstod sig vara omusikalisk och tondöv, vilket är svårt att förstå med tanke på alla texter hon skrev direkt för komposition. I dikten Omusikalisk hör musik ur diktsamlingen  Förenklat ger hon uttryck för hur starkt musiken påverkade henne och hur viktig den var för henne. Att hon bar musiken inom sig råder det ingen tvekan om med tanke på den rytm och melodi hennes ord flöt fram med.

Trots sin tondövhet lyckades Britt G. förstå sångarens behov av ”sjungbara” texter och gick i land med att skapa många prisade och välanvända översättningar. Bland dem till exempel Mozarts Figaros bröllop och Verdis Rigoletto. Hon skrev librettot  till sin och Björn Isfälts barnopera Sagoprofessorn , baserad på hennes bok med samma namn, som hade premiär på Kgl Operan 1983, och med hans musik även sångtexterna till julkalendern Trolltider som gick i SVT på 80-talet.
Hennes prisade musikal- och operatexter, och flera liturgiska verk med musik främst av den norske kompositören, Egil Hovland, blir  extra intressanta med tanke på att hon ansåg sig vara omusikalisk. Inte minst för att hon även skrev Första Sångboken en lärobok i just musik för lågstadiet, tillsammans med Arne Aulin.

 Pedagogik 

Britt G Hallqvist skrev flera läroböcker direkt för skolbruk. Hon trodde på och förespråkade betydelsen av rimmad vers som  gav rytm och ram åt dikten och ansåg att det gjorde inlärningen lättare. Hon deltog i många stora skolboksprojekt under sextio- och sjuttiotalen. Versboken Festen i Hulabo, som hon ursprungligen skrev för barn med läs- och skrivsvårigheter, blev en rungande succé i hela barnsverige.

Den litterära samtiden engagerade även Britt G Hallqvist att emellanåt ge uttryck för sina åsikter och tankar. Ett exempel bland många är inlägget Askungens önskedröm i Bonniers Litterära Magasin som analyserar tematiken i den klassiska flickboken och ifrågasätter den självbild en växande kvinna därifrån får med sig. Ett annat exempel på hennes ständigt levande pedagogiska diskussionsådra är essän Min text och den andres som hon skrev i samband med att hon  fick Litteraturfrämjandets stora pris 1980 (det s.k. Lilla Nobelpriset) för sin översättargärning, och som fortfarande är högst relevant och intressant läsning, inte minst för dagens verksamma studenter och översättare.

Samarbeten
Flertalet kompositörer har tonsatt Britt G. Hallqvists dikter. Med en del av dem hade hon ett nära och långvarigt samarbete, som till exempel den kände norske kompositören Egil Hovland som hon gjorde operan Fange och Fri  med, och som tonsatte många av hennes psalmer, som Måne och Sol, och visor för barn. Tillsammans med honom skapade hon större liturgiska verk och kyrkospel, som Pilgrimsmässan.

Med Lunds stift samarbetade hon många år och skrev flera kyrkospel som framfördes i Lunds domkyrka, till exempel Sagan om Jons själ och Den fjärde kungen.
Även med Bertil Hallin hade hon ett långvarigt samarbete och gjorde bland mycket annat vissamlingen Det visste inte kejsarn om. Torsten Rantzén tonsatte hennes debut Rappens på Blåsopp. Tillsammans med Björn Isfält och Lasse Dahlberg gjorde hon operan Sagoprofessorn som hade urpremiär på Kgl Operan 1983. Jazzmusikern Staffan Åkerberg spelade tillsamman med sångerskan Cilla Ingvar in Cilla och Lejonungarna - specialskriven för sångerskan, som också var författarens kusin.  Diktsamlingen Nalles poesi, har många låtit sig inspireras av, bl.a. Sven Sid på Svenska Teatern i Helsingfors. Trubaduren Finn Zetterholm tonsatte flera av hennes verser.

Illustratörer
Uppräkningen av kompositörer och konstnärer som inspirerats av Britt G.texter är lång. De namnkunnigaste av våra illustratörer har medverkat till att höja hennes böcker till också visuella succéer. Bland dem hittar vi Britt G:s kusin Helga Henschen som bl.a. illustrerade debuten Rappens på Blåsopp och den prisbelönta versboken Festen i Hulabo, en obetalbar beskrivning i absurd anda av ett kalas bland djuren på en bondgård. En annan stjärna är Martin Lamm i bl.a. Pi Po Pampe (nonsensverser) och Fibben Hald. Till klassikerna hör ABC-boken illustrerad av Stig Lindberg som kom ut 1963. Utdrag ur den hittar man i dag i antologin Gräset Skrattar som kom ut 1991. I den finns också namn som Gunna Grähs, Eva Eriksson, Sven Nordqvist, Charlotte Ramel, Magda Korotynska och Bearice Uusma. Elisabeth Landen illustrerade under många år Britt G:s arbeten främst för kristna böcker. När det gäller illustrationer till Britt G:s texter  kan man nästan sia om att det sista penndraget långt ifrån är satt.

Norden
Britt G. Hallqvist var känd och avhållen även i Norden. Förutom det djupgående samarbetet med den norske tonsättaren Egil Hovland, var hon även verksam i den finlandssvenska psalmbokskommittén och är representerad i den finlandssvenska psalmboken med många psalmer. Dessutom även i den finska, norska, danska och estniska psalmboken. Förutom till de nordiska språken har hennes böcker och dikter översatts bl.a.till engelska, tyska, finska, holländska, ungerska,japanska och till och med walesiska!./SH

Utmärkelser
Britt G. Hallqvists  fick under sitt liv många priser och utmärkelser.Här följer ett urval av de främsta:

Svenska Dagbladets litteraturpris 1950

Tidningen VI:s litteraturpris 1953

Bonniers Barnboksstipendium 1957

Nils Holgersson-plaketten 1962 (för Festen i Hulabo)

Sveriges Författarförenings stora meritstipendium för insatser som översättare (Faust) 1963

Lunds stads kulturstipendium 1970

Elsa Thulins pris från Översättarförbundet 1971

Julius Bomholts legat för nordiska författare, innebärande nyttjanderätt till Digterhjemmet i sönderho på Fanö, sept. 1972 – januari 1975

Svenska Akademiens översättarpris 1976

Litterturfrämjandets stora barnbokspris 1976

Sveriges författarfonds översättarpremium 1977

De Nios Vinterpris 1978

Sveriges Kyrkliga Studieförbunds kulturpris 1979

Litteraturfrämjandets stora pris 1980 (det s.k. Lilla Nobelpriset)

The International Board on books for Young People’s Certificate of Honor (för översättning speciellt av Sylvia Plath: Sängboken

Hedersdoktor vid Lunds Universitets teologiska fakultet 1983

HM Konungens medalj av 8:e storleken 1986

Sydsvenska Dagbladets kulturpris 1986

BMF-plaketten 1991 (för Gräset skrattar)

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 1994

Evert Taube-stipendiet 1996
Copyright Frida Rundberg