Barnboksförfattaren – poeten
Britt G. Hallqvist slog på allvar igenom med versboken Rappens på Blåsopp, som  genast väckte uppmärksamhet  med sin odogmatiska framställning och sin humor, sin  suggestiva ordmagi, vers, rim och rytm. Så fick hon också Svenska Dagbladets litteraturpris 1950 för årets bästa barnbok, som kallades den mest nydanande inom svensk barnbokslitteratur.
Rappens kom att bana väg för hennes egenart, en stil som man senare skulle komma att identifiera med Britt G – det lätta och lediga språket, den festliga humorn, den flödande verbala fantasin, inlevelsen i barnens fantasivärld,  lössläppheten men samtidigt total behärskning av stilmedlen.

”Att lyrik blivit något självklart i de yngre barnens värld i dag…beror i mycket hög grad på Britt G. Hallqvists ordmagiska tolkarinsatser under trettio år – det måste klart sägas ut – och det är förträffligt att hon fortsätter.” Så skriver Eva von Zweigbergk i ”De skriver för barn ”
.
År efter år fortsätter hennes ordmagi att förföra unga som gamla. Ur hennes omfattande produktion kan nämnas Festen i Hulabo, antologin Gräset skrattarPi Po PampeJag ska fråga Gud, Nalles Poesi, Bönbok för barn, Herdaminnen och diktsamlingen Förenklat. Titlarna uppgår till cirka femtio och verserna till över tusen. Hon skrev även en barnsångbok. Många av hennes verser har tonsatts och för TV skrev hon verserna till Julkalendern Trolltider. Samlingen Gräset skrattar fascinerar både vuxna och barn och är härliga att läsa högt tillsammans och reflektera över.  Vem har väl inte sjungit med i Var bor du lilla råtta…  och tillsammans med barn och barnbarn skrattat sig igenom den festliga , till slut sönderbläddrade versboken  Festen i Hulabo, som berättar om ett lätt absurdt kalas hos djuren på en bondgård. Nalles poesi ,  som handlar om en gammal skallig, något kärv leksaksbjörn, var inte bara en versbok för barn, utan  samtidigt en lätt blinkning till hennes eget författarskap. Till jubileumsåret gav förlagen ut både Festen i Hulabo ut på nytt och diktantologin Små saker.