MÅNADENS BRITT G.

På den här sidan publiceras (i regel) varje månad någonting ur Britt G. Hallqvists digra repertoar; översättningar, dikter, kapitel ur böcker, osv. Läs och njut! 

 

2014 – Jubileumsår och hundraårsdag den 14 februari!

FEBRUARI:                                    

MÅNADENS BRITT G.
Utdrag ur två av de nyutkomna böckerna, bönboken  ”Måne och sol – böner och texter” på Verbums förlag. En helt ny bönbok för barn, med nysamlade böner och texter. Fantasifullt levande illustrerad av Charlotte Ramel. Lanseras den 14 februari.

Och Bonnier Carlsens förlag: ”Små saker, dikter, sånger och verser”. En antologi med ett urval av hennes bästa och mest kända verser och sånger
Nedan en av de recensioner som nu börjar komma. Denna i Expressen/Kvällsposten,  (4 februari  2014), av Margareta Sörenson:

“Var bor du lilla råtta?

En omfattande råttfamilj med 72 barn spisar korv och jazz, samt jagar katt. Bilar, dofter, åska, ilska och ensamhet: smått blev ofta stort, när Britt G. Hallqvist skrev lyrik för barn. Och stora frågor fångade hon upp i litet, behändigt format. Några av hennes bästa klassiker har nu samlats i boken ”Små saker” med våra käraste bildmakare som ackompanjatörer.

Britt G. Hallqvists Shakespeareöversättningar hör alltjämt till de bästa för scenen. Ingmar Bergman föredrog dem framför Göran O. Erikssons mer uppdaterade.  Det är lätt att glömma bort när man läser i pyttenivå om trilskande strumpor, nattbadande spöken eller mysigt nattande med både hund, katt och höna.

Rimmen löper spinnande väl och sakligheten i dikterna med religiösa motiv gör dem osentimentalt informativa och tillgängliga för läsare både med och utan tro. Timmermannens son i Betlehem har en trevlig pappa som pysslar om sin nyförlösta hustru och hämtar honung rimmat på ”konung”.
Förunderlig är hennes humor; skojfriska nonsens, rytmik och ordlek. En högst mänsklig längtan efter våren, eller hur; när sura haren och domherren sitter och väntar ut vintern i ”Haren sitter på skaren”:

Domherren tänker på domfrun
Hon fryser väl också, kan tro.
När blir det solsken och grönska
och när får man ungar i bo?”

Margareta Sörenson, Expressen

Utdrag från Från ”Små saker”:

HAREN SITTER PÅ SKAREN:

Haren han sitter på skaren
och undrar vad domherren gör.
Domherren sitter i busken
och är på eländigt humör.

Domherren tänker på knoppar
och haren han tänker på kål.
Båda är sura och arga
– de tycker att vintern är snål!

Domherren tänker på domfrun.
Hon fryser väl också, kan tro.
När blir det solsken och grönska
och när får man ungar i bo?

-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-

JOSEF OCH MARIA

Maria syr åt sin lille son,
Hon lappar den gråa filten,
och Josef skär i det vita trä,
han snickrar en säng åt pilten.

Maria tvättar åt barnet sitt,
hon sköljer i bäckens vatten,
och Josef skär i det vita trä
en skallra åt lilla skatten.

Och Josef rider på åsnan grå
att köpa sin hustru honung,
Maria vaggar ett litet barn,
som en gång blir världens konung.

En ängel flyger till jorden ner,
han flyger i nattens timmar
att vaka över Guds egen son.
och Betlehems stjärna glimmar.

0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0

PÅ PERRONG:

Somliga har någon
 som vinkar när de far
och sedan börja vänta
i många långa dar.

Somliga har någon
som möter dem igen,
som står där på perrongen
och kramar om sin vän.

Somliga har ingen.
De kommer och de far
och längtar efter någon
– den vän de inte har.

 

UR MÅNE OCH SOL:

I förordet till bönboken Måne och sol” , skriver domkyrkokaplan (och medlem i BGH-sällskapet) Lena Sjöstrand , bland annat:

”….I Måne och sol finns texter där barnet och den vuxne kan mötas. Vem har inte någon gång känt sig som en gråsugga eller velat bli buren som herden bär lammet?När glädje och tacksamhet söker  uttryck finns här ord att bruka. När man är ensam och behöver klaga finns det böner också för det. Britt G. Hallqvist skriver för barnet i den vuxne och respekterar att den som är liten kan veta sådant den som är äldre inte vet. Det är en bok för gemensamma upptäckter både när morgonsolen skiner och vid kvällens sängkantsstund, som Britt G. Hallqvist själv skriver:

Håller du ögonen öppna,
söker och ser dig omkring,
kanske hittar du många
spännande, sköna ting.”

VAGGSÅNG

Somna nu, lilla barn.
Sov med hyvelspån i näven!
Regnet slår på vårt tak,
och i skogen tjuter räven.
Josef står vid svarven, han.
Sov, min lille timmerman!

Bänk och bord timrar du
åt din mor en gång i tiden.
Gå ej bort, lille vän!
Stanna här i hemmafriden!
Josef står vid svarven, han.
Stanna, lille timmerman!

Kan jag tro ängelns ord?
Kan jag tro på kungagåva?
Du är lik andra barn,
gosse, när jag ser dig sova.
Somna lille timmerman.
Glöm din stjärna om du kan!

-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-0-

FÅR MAN KLAGA FÖR GUD

Får man klaga för Gud
när man känner sig trist
och allting är avigt och dumt?
Ja man får klaga för Gud.

Får man skrika till Gud
att man inte står ut
med andra, och minst med sig själv?
Ja man får skrika till Gud.

-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

LAMMET OCH HERDEN

Lilla lammet vilse går,
river sig i vassa snår,

springer över stock och sten,

blir så trött i sina ben.

Herden räknar sina får,
ett långt bort från fållan går,
det är blåsigt, mörkt och kallt.
Herden letar överallt.

Lammet bräker, herden hör.
”Säg vad springer du från mig för?
Lilla lamm, kom hit till mig!
Fryser du jag värmer dig.

Är du trött och sjuk, jag bär
Lilla lamm, jag har dig kär.”
Herden tar sitt lamm i famn
Jesus Krist är herdens namn.

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o

 

 

DECEMBER.

ABC-boken, Jj

ABC-boken, Jj.

JUL är när man väntar på
för till jul man hoppas få
allting som man inte har
guldfisk, lyftkran, dromedar

 

Britt G. Hallqvist har många fina advents- och julverser, psalmer och sånger. Gläds åt denna blandning!

ADVENT och JUL

ETT LITET BARN AV DAVIDS HUS

Ett litet barn av Davids hus
skall göra vinternatten ljus.
Ett barn skall hjälpa oss att tro,
här mitt ibland oss skall det bo.

Ett barn som kommer ifrån Gud
ska lära oss sin kärleks bud.
Det är advent, och än en gång
ska jorden höra änglasång.

Ett barn skall hjälpa oss att tro,
här mitt ibland oss skall det bo.
Det är advent, var glad, tänd ljus
för Frälsaren av Davids hus.

Sv.Ps. 736. Britt G. Hallqvist 1966
Musik: Olle Widestrand 1982

ADVENT
Vinden susar i advent
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevare dem på färden.

Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevare dem som gråter.
Låt dem le och leka åter.

Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna

Julen nalkas i advent,
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när de fyra ljusen blänker.

 

BETLEHEMS STJÄRNA

Genom grå olivträd
g
ick en vintervind,
trängde samman fåren
bet i herdens kind.

Det låg is på bäcken,
snö på bergen låg.
Mörkt det var i Juda,
vart än ögat såg.

Plötsligt tändes himlen,
det blev varmt med ens.
Sången ljöd,
och ljuset lyste utan gräns.

 

EN STJÄRNA I VÅRT FÖNSTER

En stjärna i vårt fönster,
ett ljus på varje bord,
en lingonkrans på dörren,
en sång – och glada ord.

En lukt av lack i huset,
av hyacint och gran,
och hemligt pappersprassel
och mycket marsipan.

Nu sitter vi och väntar,
för allt är klart och gjort.
Just nu går julen sakta
- sen så väldigt fort!

 

 Denna häpnadsväckande och troligen helt unika julönskan möter oss i nedanstående vers. Ser man inte självaste Britt G. för sig!

JULÄNGEL

O, att hänga med en tråd om magen
i en gran med tusen flaggor på,
som en julgransprydnad hela dagen,
käka marsipan i barrberså!
O, att se när ljusens gula glans
faller på en grisskär, krusad frans
och glitter-silver-trassel!
O, att somna in vid tomtars tissel-tassel!

 

Många av oss skriver önskelistor inför julen, även om vi inte är barn längre. Här följer en av barnen älskad julvers ”Djurens önskelista”, som var införd i tidningen Vi 1962. Versen är framgrävd på nytt och insänd av en av våra sällskapsmedlemmar. Tack!

ÖNSKELISTA
1.
Grodan önskar sig till julen
fyrahundra snälla barn.
Fåret önskar att det snart blir
omodernt med yllegarn

Malen önskar sig en gammal
lurvig päls att tugga på.
Musen önskar sig en prästost,
gråa råttan vill ha två.

Katten önskar sig ett kilo
färsk och fin och benfri fisk
(inte djupfryst) Hästen önskar
mycket havre, slippa pisk.

Taxen skriver:”Udda toffel
och två stora stolpar (lykt-)”
Taxen är så klok, han stavar
rätt, och han kan läsa tryckt.

Cirkuselefanten önskar
en biljett till Afrika,
och en ek, en hundraårig
hålig ek vill ugglan ha.

Grisen vill  ha mögelskalkar,
surnad soppa, skal och så,
inlagt snyggt i blommigt papper
med små rara verser på.

Och den herrelösa hunden
vill ha husse som ibland
kliar honom bakom örat
med en vänlig hussehand.

2.
Tomten är tyvärr så virrig
att han rör ihop en del.
Visst får alla djuren klappar,
men de flesta får ju fel!

Grodan får en udda toffel
och två stora stolpar (lykt-).
Malen hon får surnad soppa.
Rimmad, lackad, inlagd snyggt.

Fåret får en lagrad prästost,
kissekatten får ingen fisk,
utan två små runda ostar
Gråa råttan slipper pisk.

Och i hästens krubba ligger
på julafton ett paket.
Det är spätta (inte djupfryst),
fin och benfri, färsk och fet.

Och en lurvig päls får ugglan,
då blir ugglan ganska sur,
och en hålig ek får taxen.
Det är fånigt, eller hur?

Vad får musen då? En resa
ner till Afrika per flyg.
Och han nosar på biljetten,
kastar bort den så i smyg.

Grisen får en lapp, där står det:
”Det är omodernt med garn.”
Elefanten får – o fasa –
fyrahundra snälla barn.

Men den herrelösa hunden
är den enda som får rätt.
Han blir kliad av en husse,
han blir varm och glad och mätt. 

Britt G. Hallqvist

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

MARS.

Månadens Britt G. Föredrag/underlag hållet av Britt G. Hallqvist på Hanaholmens (svenska) Kulturcentrum i Helsingfors, Esbo (Barnpoesidagar) november 1979, med efterföljande paneldebatt och diskussion.
Föredraget är kopierat från handskrivna ark, understrykningarna åsyftar det som under framförandet skulle framhävas. Parenteserna innebär utvikningar i ämnet. Klicka på bilden för att få den större./SH

Hanaholmen poesi, sida 1 Hanaholmen poesi, sida 2 Hanaholmen poesi, sida 3 Hanaholmen poesi, sida 4

“TYCKER BARN OM POESI?”

En dum fråga – inte ta barn i klump och säga ”barn tycker si och så” Lika gärna: ”Vuxna tycker om ditt och datt.” De flesta barn – inte alla – kan nog lära sig uppskatta dikt, om dom får en klok och varsam handledning. Om inte föräldrarna ger den, får vi hoppas på skolan.

”I skolan hoppar vi alltid över dikterna i läseboken.” Flickan tyckte dikt var ngt tråkigt som man borde akta sig för (sjukhuset).
Radio och TV har börjat göra en del när det gäller poesi för barn men kunde göra mer. Varför inte en ”versklubb” öppen för alla minderåriga poeter? Dramatiserad dikt och dikt med illustrationer är kanske också en idé.
Barnkammarramsorna är utgångspunkten, och där rytmen det som först fångar barnet, även om de inte uppfattar orden (Etiopien). Så kommer ordmagin: lustiga, färgrika ord att smaka på och upprepa gång på gång.
När havet sig lägger i loj,loj loj … Kommer de magiska orden i rimställning, blir de ännu mer pregnanata och benägna att dröja kvar i mun och sinne.
Hamilton: drag av både mystik och nonsens. Engelsmännen excellerar i nonsens, våra barnpoeter har nog lärt av dom. Men allt har sin tid. Farligt fastna i nonsensrimmeri. Kan bli mekaniskt och kyligt, ett slags positivhalande. När jag kommer på mig själv med det, blir jag betänksam. Då finns det bara ett sätt att stanna upp: genom att besinna sig och tukta sig i fri vers. Ja, tukta sig – fri vers svårare för mig.

Rytm, rim, roliga ord, alltså tre ingredienser som kan fånga barnen. En fjärde: det berättande elementet. Om dikten innehåller en händelse, historia, en dramatisk poäng kan den ha chansen att intressera barn som inte är vana vid vers och tycker att ramsorna är för barnsliga.
I läroplanen för grundskolan: ”Dikterna bör spegla barnens erfarenhetsvärld och vädja till deras intressen.” Ett par leriga stövlar, ett nyfött syskon, mässling och röda hund – allt duger att dikta om. Också – för den som vill göra barn till lyrikälskare – ta fram dikten i den rätta stunden, det aktuella ögonblicket
Naturlyrik bör man vara försiktig med, den kan tråka ut. Gärna motiv från naturen, men helst inte i form av högstämda lyriska betraktelser eller – ännu mindre – banala fraser som ”solen glittrar, fågeln kvittrar” (Skolsångböckerna! Barnen tar gärna efter sånt när de ska dikta själva.) Nej, naturen som material för barnens verksamhet – vågor att plaska i, snö att krama till bollar. Naturen konkret och sinnligt framställd. Hur låter det när man går på skarsnö, traskar genom högar av våta löv? Hur luktar ett äpple eller röken från höstliga trädgårdsbrasor? Lyckligt om man kan beskriva det adekvat.

Vad är poesi? ”Det som gör en gladare eller ledsnare än det som fortsätter ända ut i kanten.” Genialt! (amerikansk skolpojke om poesi) Äkta lyrik framsjungen ur stark känsla och som kan framkalla lika stark känsla hos läsaren. Vi som skriver för barn har kanske benägenhet att bli alltför glättade, för optimistiska i tonfallen. (Skolböcker) Allt ska vara så positivt, som en del pedagoger säger, så roligt och trevligt. Barnen måste tänka att dikt är inget som har med deras verklighet och vardagsvärld att göra. Lyckligtvis har författarnas inställning ändrats en del på sista åren. Varför skulle inte barnvers kunna få fungera som all äkta dikt genom tiderna har gjort – som katharsis, som rening? Är man mycket ung har man svårt att få perspektiv på sin sorg – den tycks oöverkomlig och enastående. Då kan det kännas skönt att upptäcka att andra människor – till och med vuxna – har upplevt samma svidande nederlag eller hopplösa längtan. ”Sången är av sorg upprunnen, men med sång är glädje vunnen” – inte bara för diktaren utan ock för läsaren.Till sist ngt om versformen som jag snuddade vid i början. Länge skrev jag enbart rimmad vers med fast rytm – därför att jag växt upp med den sorten. Lätt att lära utantill som jag gjort med min ungdoms husgudar. Jag ville att läsaren skulle uppleva samma glädje, någonting att ”bära med sig” dikter i huvudet. På senare år alltmer fri vers, detta också med tanke på läsarna. När barn försöker dikta själv, kan rimmen bli till ett tvång som för dem på avvägar. Det innebär en frestelse att reproducera banaliteter i st.f. att skapa något nytt och eget.”

Britt G. Hallqvist

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 APRIL 

Månadens  Britt G. (Tre dikter):
¤ När den skira våren spirar i Lund och knoppar brister känns det på sin plats med en ungdomsdikt av Britt G.  Den första dikten, “Morgon på Evas” är tagen ur Lundagård, 1938, då Britt ännu var Britt G. Nyman. Den ingår även  som ett kapitel i boken ”Femtio år i Lund. En litterär halvsekelkrönika”, sammanställd av Nils Nihlén, 1949. I den underhållande boken medverkar även andra kända lundaförfattare, bl.a.  Frans G. Bengtsson, Ivar Harrie, John Karlzén,Frank Heller, Hjalmar Gullberg och Gabriel Jönsson.
¤ Samtidigt kan det kännas på sin plats med en annan vårdikt av en nu åldrad Britt G.,  där vårkänslorna än en gång sprider sin magi; “En liten darrig gumma“.
¤ Som en tribut till Britt G:s förnämliga översättarkonst kan vi väl begrunda alla mars-aprilkatters hemliga vårkänslenamn i: The Naming of Cats, av Nobelpristagaren T.S. Eliot. Översättningen av “De knepiga katternas bok ansågs av recencenter vara “ännu bättre än originalet”. Döm själv. /SH

 MORGON PÅ EVAS

O Lundagryning! Stilla gråa stund
Då anden, huttrande i sitt fodral
Styr enslig kosa emot kattesund
För att vid kaffeklunkars backanal
ta upp den kamp, som varje dag är ny:
kampen mot lättjans demon i vårt kött.
Ack, sängens ljuva värme skall du fly.
To sleep or not to sleep…jag är så trött.
Hör väckarklockans helvetessignal!
Betänk den tentamens stund, som snart är här.
Du arma lätting upp till kamp mot kval
i Evas rökuppfyllda atmosfär!
Här stiger Richmonds blåa slinga lätt
(likt tanken) uppåt, och i palmens lä
patologi, kemi, förvaltningsrätt
mals långsamt in i stora hjärnans trä.
Här pimplar De fördömdas kompani
sitt koffein, och evigt kannan fylls.
Tentamensträlens bittra slaveri
endast av varma wienerbröd förgylls.
Stadens organ, som sakta dalar in,
likt blomblad grips av nyhetshungrig hand.
O lärdom, för ett ögonblick försvinn
för gällt ackord från livets bullerland:
”Vad ger Intima? Grand: i afton dans.
Fil. stud. Bötfälld för ljud och fylleri.”
Säg mig publik, om någon annanstans
man läser bladet med så’n frenesi
som här på Evas? Ack det är en frist
från mödorna. Men vem djärvs viska där?
Som rendez-vous-lokal en aning trist
är salen, och det   m ä r k s  när man är kär.
Så kuttra ej i morgongryningen!
Sch, älskogsviskning! Stör ej gravens ro!
Då ramlar in ett tåg av trötta män
från schapp, där pilsnerns lagrar härligt gro.
”Trink Brüderlein…” Vet, malplacerad här
är,  rumlare,  din morgonfriska trall.
Här är du säkert enbart till besvär
och ändå är du  ju blott lindrigt knall.
Du slokar lätt, liksom den tulipan
du stal i festens yra. Gamle vän!
Försök att dölja, yngling, din chikan!
Lunds Dagblad är en sköld för trötta män.
Lucia, första maj, Du härskar här,
då är Du fursten av Gesang und Wein.
Men i den dävna flitens atmosfär
jag råder Dig: ”Mein Prinz, schlaf ein, schlaf ein…”

Britt G. Nyman 1938

 

EN LITEN DARRIG GUMMA

En liten darrig gumma
vill lägga sig och dö
när vinden drar i springan
och ingen skottar snö.

När ingen går på stigen
och ingen bär in ved,
och hon är klen och uschlig
och stel i varje led.

Men när det börjar knoppas
på träden i april,
då vill hon gärna leva,
ja, leva lite till!

Britt G. Hallqvist,  1982

 

THE NAMING OF CATS, ur “Old Possum’s Book of Practical Cats”, T.S. Eliot:

The Naming  of Cats is a difficult matter,
It isn’t just one of your holiday games;
You may think at first I’m as mad as a hatter
When I tell you, a cat must have THREE DIFFERENT
NAMES,
First of all, there’s the name that the family use daily,
Such as Peter, Augustus, Alonzo or James,
Such as Victor or Jonathan, George or Bill Bailey -
All of them sensible everyday names.
There are fancier names if you think they sound sweeter,
Some for the gentlemen, some for the dames:
Such as Plato, Admetus, Electra, Demeter - 
But all of them sensible everyday names.
But I tell you, a cat needs a name that’s particular,
A name that’s peculiar, and more dignified, 
Else how can he keep up his tail perpendicular,
Or spread out his whiskers, or cherish his pride?
Of names of this kind, I can give you a quorum,
Such as Munkustrap, Quaxo, or Corocopat,
Such as Bombalurina, or else Jellylorum - 
Names that never belong to more than one cat.
But above and beyond ther’s still one name left over,
And that is the name that you never will guess;
The name that no human research can discover - 
But the CAT HIMSELF KNOWS, and will never confess.
When you notice a cat in profound meditation,
The reason, I tell you, is always the same:
His mind is engaged in a rapt contemplation
Of the thought, of the thought, of the thought of his name:
His ineffable effable
Effanineffable
Deep and inscrutable singular Name.

T.SEliot 

Översättningen:

OM KATTNAMN

Att ge namn åt en katt, det är knepigt som katten
Det finns inte många som duger till de’!
Man grubblar sig tokig av grubbel om natten.
ETT namn är för lite. En katt vill ha TRE!
Först har vi det namnet som används därhemma,
det enkla, rejäla, som Peter och Tom
och Viktor  och Jonatan, Hugo och Emma -
förnuftiga namn, som envar tycker om.
Och om man vill undvika banaliteter
så kan man väl flottare namn hitta på
som Plato, Admetus, Elektra, Demeter -
förnämliga namn men rejäla ändå.
Och sen ska man hitta nåt säreget åt’en,
nåt ovanligt kattnamn med resning och glans
så katten kan känna sig stolt och belåten
och snurra mustaschen och svänga sin svans.
Och sådana namn har  jag några på lager
som Munkustrap, Quaxo och Korikopatt
och Bombalurina och Fille Podager.
Det är namn som blott bärs av en endaste katt.
Till sist ska ni veta att misse och missa
har något som inte för människor är,
det namnet som ingen i världen kan gissa,
som katten om natten i hemlighet bär.
Och ser ni en kisse som tyst mediterar
och grubblar, försjunken i länstolens famn
då vet ni mesamma på vad han funderar.
Han grundar och blundar – begrundar sitt namn,
sitt nattliga, kattliga,
evigt ofattliga,
allra förtegnaste, egnaste namn.

Övers. Britt G. Hallqvist, 1949

 

 ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

MAJ.

Månadens Britt G., fyra dikter.

Månadens Britt G. börjar stilenligt med dikten “Partaj i Maj”. Den och de tre andra är tagna ur diktboken “Nalles poesi utgiven 1975 på Bonniers förlag som barnbok, och som beskriver en gammal, luggsliten, lite bortglömd leksaksnalles funderingar. Men är det egentligen en barnbok?
Nalles Poesi skrev Britt G. under sin vistelse på Fanö i Danmark – enligt sig själv under två veckor av gudabenådad inspiration och vandringar längs de vidsträckta hedarna. Verserna kom till i en slags befrielseakt från två andra krävande arbeten hon samtidigt höll på med – ett operalibretto för Etienne Glaser (Figaros bröllop) och det begränsande arbetet med en läromedelsbok för barn med läs- och skrivsvårigheter, där hon inom den ramen måste underkasta sig särskilda pedagogiska regler.
Nalle i boken speglar mycket av Britt G:s egen personlighet – kanske är han i många stycken hennes alter ego.  /SH

PARTAJ I MAJ

En liten bjudning…nu i maj
…ett party…snarare partaj!
Men inte något väldigt stim
Med vem som helst och tjo och tjim.
Åh nej! En liten utvald grupp
…handplockat folk! Jag skriver upp:

Först Lillan, hon är självklar ju
Och nummer ett. Sen…vänta nu…
Kanhända Nolle? Han är dum
och föga rumsren men…hum,hum…
Jag är ju storsint, så låt gå!
Jag skriver: Nolle, nummer två.

Vem mer? Jag, Nalle, nummer tre
- nej, nummer ett. Och sen? Få se…
Ska vi ta Lillans gamla mor?
Ne, hon är alldeles för stor,
och hon  har alltför god aptit
- hon äter upp varenda bit!

Supén? Vad ska jag bjuda på?
En liten sallad…tournedos.
Pommes frites? Det osar avskyvärt!
Finns det nåt annat jag har lärt
att laga? Kokt potatis. Topp!
Sen tar vi en rabarberknopp.

Vid kaffet läser jag lyrik
Av mej, för en förtjust publik,
och de får inte leva bus,
och det ska vara tända ljus.
Det har bo Zetterlind – jag vet
att han är också e poet.

Sen, när jag ändå är i gång,
så sjunger jag en
liten sång
med egen text och melodi.
Intresset håller säkert i,
så jag kan dra min Julkantat
tills det blir tid för nattaamat.

Rökt ål och räkor smakar gott
…rysk kaviar…ah…mycket flott!
Och S O S (smör, ost och sill).
Sen läser jag nog litet till,
för annars blir de inte nöjda.
Partaj i maj! Vad vi ska fröjda!

 

 NALLE FUNDERAR PÅ ATT BLI BOHEM

Nalle har hört sägas att diktare är bohemer  –  såna som går med hål på strumpan och slänger sina saker var som helst – för att inte tala om hur de festar! Själv är han ju diktare – kanske han skulle bli bohem också?

 

En gammal knegare är jag
som skriver vers varenda dag.

En petig gammal vanebjörn
som vill ha ordning i sitt hörn

Jag gillar inte hål och smuts.
Jag trivs med tvål och tvätt och puts.

En duk med fläck och klick på klick
det är en pina för min blick.

Ja, jag är noggrann och förnäm
- men om jag skulle bli bohem?

Jag skulle gå med lång kalufs
och skäggstubb här och där och rufs.

Jag skulle ligga hela dan
och aldrig bädda min…divan.

Jag skulle gå på fest var kväll
med öl och vin och skrål och skräll.

Men säj…när skriver en poet
som är bohem? Tja, ingen vet!

Jag tror jag avstår ifrån fest
och hål på strumpan.  Det är bäst.

Att få kalufs som en bohem,
för mej är det ett stort problem.

Mitt skrivbord, det ska vara snyggt,
för annars känns det inte tryggt.

Här har jag pennor, där linjal
- jag håller rätt på var pinal!

Det är nog svårt att bli bohem
när man ska vara noggrann och förnäm.

En gammal knegare som jag
vill skriva vers varenda dag.

När livet går sin gilla gång,
då kan man ägna sig åt sång.

Då kan man segra över gikt
och skallighet – och skriva dikt!

 

Nalle har en idol; Nalle Puh.

NALLE SKRIVER TILL NALLE PUH

Dear Surr
(eller Murr?)
Nalle Puh
bästa du!

Trots din mycket lilla hjärna
är ju du en firad stjärna,
ganska bortskämd och berömd,
medan jag tyvärr är glömd.
Jag, en högt begåvad björn,
hamnar ofta i ett hörn.
Hur ska jag bli populär,
kändis, inne och sånt där?
Inget riktigt namn jag har,
fast jag är en vuxen karl!
Vore det en god idé
att ta namnet NALLE PEH?
Kan jag då bli högt berömd?
frågar
                EN SOM NU ÄR GLÖMD

PEH SSS. Min mor heter antagligen Pettersson i efternamn, så Peh är inte helt gripet ur luften.

                PEH SSS.

 

ATT VARA GÄST

Du Nalle, ropade Lillan en morgon, Nu ska du få höra något roligt! Vi är bjudna till moster och morbror på fredag, och vi får stanna ända till söndag! Tänk – att ligga borta i två nätter!
- Hu! sa Nalle med en rysning. Vilket framtidsperspektiv!

Jag struntar i att resa bort,
för nog är hemma bäst!
Där tar man glad sitt morgonbad
- men usch, att vara gäst!

I gästrum sitter lampan fel,
och kudden är för platt.
På en schäslong
så kort och trång
man får en fasans natt.

Sen tror de man vill sova ut.
Man suktar efter te
med munnen torr
och magen knorr,
men ingenting tycks ske!

Man väntar ivrigt på en fläkt,
en doft av rostat bröd,
men inget känns.
Förtvivlans gräns
man uppnår pö om pö.

Nå, äntligt hörs en skön musik,
en klang av fat och kopp,
och gästen får
- en kaffetår
med wienerbröd som dopp!!!

Nej, hemma vill jag vara helst
och njuta glad och fri
min säng, min stol
med morgonsol
och early morning-tea!

 

Britt G. Hallqvist, “Nalles Poesi”,  Bonniers 1975

 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

Månadens Britt G.

JUNI

För några dagar sedan utkom ”prinsessan Estelles bönbok”, som är utgiven av Kungliga Hovförsamlingen. Avkastningen av den royalty som tillfaller församlingen, skänks enligt kronprinsessparets önskemål till insamlingsorganisationen Världens Barn. De medverkande har  skänkt sina verk till dess förfogande. Britt G. har hela fem alster med i Estelles bönbok.
I föregångaren till den, ”Victorias Bönbok” medverkade  Britt med många böner och översättningar. Hon var också instrumentell i sammanställningen av boken, och blev även uppmärksammad för det i förordet av  dåvarande kyrkorådets ordförande, Hans Åkerhielm.

”Nästan alla  ber. Somliga ber regelbundet. Andra ber när något särskilt händer. Gud lyssnar på all bön.”  Det säger Britt G. i  sin inledning till Bönbok för barn. Enklare kan det knappast sägas.  ”Böner ska inte vara för fromma. De ska i stället hjälpa människor att lägga fram sin situation inför Gud”, fortsätter hon.
Juni månad får vi träffa Britt G. i arbete  med böner, psalmer och  översättningar,  främst för barn.  Dessa få exempel är tagna ur böckerna Jag ska fråga Gud, Bönbok för barn och prinsessan Estelles bönbok.  Beträffande hennes kristna författarskap finns det en verkligt djup källa att ösa ur.  Det finns skäl att återkomma till den! /SH

Ur PRINSESSAN ESTELLES BÖNBOK, Kungliga Hovförsamlingen och Verbum Förlag, 2013:

LILLA LYKTA
Lilla lykta, lys i mörkret
så att mina fötter ser!
Hjälp dem så de inte snubblar.
Ge mig mod, jag ber!
Tack! Nu är jag stark och stor
- större än jag nånsin tror!

I GUDS FAMN
Det finns hundratusen stjärnor,
Gud känner varendaste en-
precis som han känner var fjäril,
var blomma, vart strå, varje sten.

Det finns ingen stjärna och blomma,
som Gud inte kallar vid namn.
Det finns inget barn i all världen,
som inte får rum i hans famn.

MÅNE OCH SOL   Psalm 21. Musik av Egil Hovland
Måne och sol, vatten och vind
och blommor och barn
skapade Gud
Himmel och jord,
allting är hans
Herren vår Gud vill vi tacka.
#Herre, vi tackar dig.
Herre vi prisar dig.
Herre, vi sjunger ditt heliga namn.

Jesus, Guds son,
levde och dog,
för alla, för oss, lever i dag,
ja, han är här,
ja, han är här.
Herren vår Gud vill vi tacka.
#Herre,  vi tackar dig…

Anden, vår tröst,
levande varm
och helig och stark, talar om Gud
stöder och bär
dag efter dag.
Herren vår Gud vill vi tacka.
#Herre, vi tackar dig…

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER  Psalm 199. Text Israel Kolmodin, Bearb. Johan Wallin, senare Britt G. Hallqvist
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma
och allt blir återfött.

De fagra blomstersängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna,
som räcker året om.

JAG STOD EN TIDIG MORGON
Jag stod en tidig morgon
och såg på himmelen,
och den var genomskinlig
och jag såg in i den.
Där såg jag höga änglar
i violett och vitt.
På kullen med förgätmigej
satt Gud i himlens mitt.
Och kanske någon frågar:
hur kände jag igen
den som jag aldrig skådat,
min skapare och vän?
Nån krona bar han inte,
och ingen sa hans namn.
Att han var Gud, det syntes klart
på barnen i hans famn.

Ur:
JAG SKA FRÅGA GUD,  Bonniers 1977:

TILL DESS DET ONDA ÄR FÖRBI
De stora säger att vi inte ska gräla.
Nu grälar de själva.
De skriker och blir röda i ansiktet.
Det är otäckt.
Jag vill krypa under bordet och gömma mig
som vår hund gör
när han skäms.
Gode Gud, låt dem sluta snart!

DEN DÄR POJKEN
Den där pojken har det bra.
Han får vara ute så länge han vill
och lägga sig när han har lust.
Han får äta när han vill och hur han vill.
Ingen säger åt honom
vad han ska ta för käder på sej.
Ingen bryr sig om honom.
Ingen…
Gode Gud, du måste nog hjälpa den där pojken!

GODMORGON, GUD!
Godmorgon, Gud!
Min syster säger att man inte får säga godmorgon
till Gud.
Men det struntar jag i .
Och när det faktiskt är en god morgon…
Hörde du hur jag sjöng i duschen?
Din-klara-sol-går-åter-opp.
Fast de säger att jag sjunger falskt.
Änglarna sjunger vackert.
Men jag kan inte vänta tills jag blir en ängel.
God morgon, Gud!

Ur BÖNBOK FÖR BARN, Verbum, 1979, elfte uppl.:

BÖN FÖR FLYKTINGBARN
För alla barn som inte har
en säng att sova i
och inte får så mycket mat
och hjälp och vård som vi,

För alla barn som inte  har
sin egen lugna vrå
och ingenting att leka med,
för barn som måste gå

Långt från sitt hem, från far och mor,
jag ber: Gud skydda dem!
Sänd människor till deras hjälp
och låt dem få ett hem!


/BGH

 ¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

 

 

 

 

 

 

.