Håll er sysselsatta och håll ut

Hallå där min kära läsare!

Hur står det till? Här hemma i huset mår vi alla bra, både jag, Olof och Sixten. Nu är det helt plötsligt höst igen, vilket känns lite vemodigt. Både jag och Olof har alltid uppskattat livet på hösten. Efter en sommar av morgondopp, böcker, lemonad i hängmattan och kvällspromenader i solen som aldrig tycks gå ner så kan vi längta till svalare temperaturer och att dra igång lite roliga höstprojekt tillsammans. Det har vi förstås sett fram emot även nu men det tråkiga är ju såklart att vi som är i riskgrupp blir ännu mer begränsade nu när vädret inte alltid tillåter aktiviteter utomhus. Vi har som sagt varit väldigt försiktiga under den rådande pandemin men ändå kunnat träffa barn, barnbarn och vänner utomhus. I helgen hade vi nog det sista utomhuskalaset för i år för vårt barnbarn Max och även om det var en lyckans dag för honom så gick det inte att undgå känslan av att det kanske var sista gången träffades allihopa samtidigt på ett bra tag. Något som trots allt är till tröst är ju att vi är så oerhört många i samma sits. 

Nåja, kan man inte fylla sina dagar med det ena så får man fylla dem med det andra. Det blir många svamppromenader, fix i trädgården och eftermiddagar med bakning. Vi har fått så mycket äpplen på träden att vi knappt vet vad vi ska göra av dem. I dag blir det nog en rejäl sats med äpplemos som jag mer än gärna delar med mig av till familj och vänner. Olof däremot är ute i garaget och försöker få ordning på sin gamla veteranmoped. Det var så många år sedan den fick lite kärlek så var på tiden att han tog tag i det där. Jag som har blivit så duktig med min iPad har fått i uppdrag att beställa hem lite moped reservdelar. Förhoppningsvis får han den att rulla igen i höst. 

Ja, om det är något positivt med det här viruset så är det ju att man tar tag i allt det där som man aldrig annars tar tag i. Sådana saker som man skjutit framför sig i åratal för att man inte riktigt haft tid eller ro. Dem finns det det inte längre några ursäkter för. 

Det är nog det enda rådet jag kan ge till er som är i samma situation som jag. Håll er sysselsatta! Och ring för guds skull era nära och kära lite då och då, det gör gott för själen.

Sköt om er.

Britt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *